Igor Stravinsky © George Grantham Bain Collection/United States Library of Congress's Prints and Photographs division

Stravinskij – en man för alla tider

50 år sen, men fortfarande i tiden.

Jag minns första gången jag hörde Stravinskijs Våroffer på skiva – jag fattade absolut ingenting och tyckte att musiken var ett enda långt omusikaliskt – och onjutbart – kaos. De kommande fem, tio lyssningarna var lika hopplösa och hemska, men sedan började det hända något; jag läste på och hittade lite nycklar, öronen vande sig och en fantastisk värld öppnades. Jag blev fast och där befinner jag mig fortfarande.

Den resa som beskrivs ovanför har säkert många andra upplevt och det är nog rätt många musikälskare som har just Våroffer som ett favoritverk. Men – det får vi inte glömma – han är ju så mycket mer än så – få kompositörer har väl så många ansikten som Stravinskij. Den nästan urflippat primitive i Våroffer, impressionisten i Eldfågeln, neoklassicisten i Symfonin i C och tolvtonsteoretikern i de sista verken. Allt skrivet av samme mångfacetterade tonsättare under en drygt 60 år lång karriär.

Att vara så kameleontisk kan ju ha sina sidor, men faktum är att oavsett vilken stil han använder så känner vi igen honom, eftersom han hela tiden lämnar sina spår efter sig, det där typiskt rytmiskt vitala, det fräscht klingande, men samtidigt ibland också det gåtfulla, primitiva – den “farliga” gråzon där drifterna börjar ta kontrollen över oss. Det känns så lustfyllt att höra på de spännande klanger han frambringar ur instrumenten och från rösterna, både kärvt och vackert på samma gång. Gammalt och nytt i en symbios utanför tiden.

Några verk – förutom Våroffer –  som jag ständigt återkommer till är baletterna Petrusjka och Pulcinella, Psalmsymfonin och operan Rucklarens väg. Allra mest imponerad är jag av hans oratorium Oidipus Rex som samtidigt både fångar det strängt allvarliga i den antika, grekiska pjäsen av Sofokles, precis som det känns blodfullt och tragiskt samtida.

Det är alltså bara att lyfta på hatten för Igor och tacka för allt han gjort. Och till sist – Stravinskijs musik ska du i första hand höra på i hans egna inspelningar som finns samlade i en ultimat box på Sony. Bättre kan det inte bli.

Per Nylén

image_pdfimage_print