Klingande rariteter från Stora Teaterns guldålder

Operans motiga väg till Storan. Göteborgs Lyriska Teater 100 år.
Collector’s Classics. Vol 17 I-III CAP 21931 [3 CD]

400-årsfirandet av staden Göteborg nästa år har skymt ett annat jubileum denna höst; nämligen 100-årsminnet av AB Göteborgs Lyriska Teaters grundande som innebar att Göteborg äntligen kunde stå på egna ben som musikdramatisk stad utan att behöva förlita sig på gästande operett- och operasällskap.

I texthäftet till denna Collector’s Classics sjuttonde volym redogörs minutiöst för turerna när det begav sig och de personer som var inblandade.

Eldsjäl och grävande arkivhistoriker är förstås journalisten och musikkritikern Carl-Gunnar Åhlén som återigen har forskat i ljudarkiven för att åt eftervärlden rädda vad som räddas kan av klingande musikskatter undan tidens tand och historielös gallringsnit. Alldeles nyligen handlade det om djupdykningar i Wilhelm Peterson-Bergers opera Arnljot och Wilhelm Stenhammars andra symfoni.

Initiativet till denna utgåva togs redan 1984, och även om en planerad box om nio LP-skivor med dokumentation av Stora Teaterns verksamhet fram till tidigt 1980-tal aldrig blev av, så bidde tills dags dato inte alls bara en tumme utan en i princip färdigstickad vante att ta på sig lagom till 100-årsfirandet av AB Göteborgs Lyriska teater. Det ursprungliga projektet, som länge gick på sparlåga då sponsorer saknades och EU ändrade sina upphovsrättsregler, blev till slut ohanterbart och fick avblåsas.

I den lilla boxen bestående av tre cd-skivor presenteras ett femtiotal en gång stora, men idag bortglömda scenartister födda mellan 1860 – 1924 som alla har stått på Stora Teaterns scen. De visar i grammofoninspelningar och i Sveriges Radios liveglimtar ”hur man kramar ur essensen ur en svensk text och får den att bära över rampen utan stöd av mikrofoner”, som Åhlén skriver i det rikt dokumenterade texthäftet, delvis baserat på Axell Fromells bok om Stora Teatern från 1929.

De tre skivorna har som respektive rubrik: 28 musikexempel från Albert Ranfts ägartid av Stora Teatern i Göteborg, 24 musikexempel med Lyriska Teaterns sångare 1920 – 1937 och 23 musikexempel med Lyriska Teaterns sångare 1937 – 1952.

Det handlar till övervägande delen om operett, för som titeln antyder tog det tid innan Göteborgs redar- och köpmannasocietet, som till stor del bar upp Stora Teaterns publik, fick upp ögonen för mer seriös musikdramatik.

Här finns oförglömliga upptagningar med primadonnor som Naima Wifstrand, Ingalill Söderman, Rosa Grünberg, Isa Quensel, Evy Tibell och många andra i operettklassiker som Boccaccio, Gasparone, Läderlappen, Sköna Helena, Tiggarstudenten och Grevinnan Mariza. Men också kupletter och slagdängor ur idag bortglömda operettsuccéer av Hervé, Max Winterfeld (Jean Gilbert), Paul Abraham, Leo Fall, Eduard Künneke, Robert Planquette, Sidney Jones och andra. De tidigaste inspelningarna är från 1903 och den senaste från 1952.

Och visst är det roligt att höra en hysteriskt fnittrande Hilda Castegren framför fonografen på Hotel Rydberg i Stockholm 1907 i Kittlas ej ur Jules Costès operett Kohandlarna, och den ljuvliga Ingalill Söderman i ett par scener från sent 1920-tal ur Offenbachkonkurrenten Hervés operettsuccé Lilla helgonet.

Oförglömlig är också Naima Wifstrand i några nummer ur Sköna Helena, Läderlappen och Boccaccio, inspelade på Hotel Continental i Stockholm 1921. Wifstrand var ju 1920-talets stora skandinaviska operettprimadonna och sjöng också på Storan. Så småningom blev hon uppburen talskådespelerska med bland andra Bertolt Brecht (som skrev Mutter Courage för henne) och Ingmar Bergman som samarbetspartners.

Den långsammaste Kennst du das Land ur Ambroise Thomas opera Mignon man kan tänka sig får man sig också till livs med Signe Alina Rydberg-Eklöf. Mycket har hänt när det kommer till rubato- och tempouppfattning sedan 1919.

De manliga estradörerna saknas inte heller; Lars Egge, Karl Kinch och den oförliknelige grammofontenoren och återkommande Storan-gästen Folke Andersson som patosfyllt sjunger sitt paradnummer Om en blomma växer ur Sigmund Rombergs Ökensången. Vidare en temperamentsfull Martin Öhman i Leoncavallos Pajazzo (1923) och blivande världssopranen Kirsten Flagstad i Agathes bön ur Webers Friskytten (1938).

Boxen innehåller även fyra utdrag ur den första svenska scenuppsättningen av Gershwins Porgy and Bess. Inspelningen för 78-varvare är gjord på Göteborgs konserthus med Isa Quensel, Evy Tibell och Bernhard Sönnerstedt, strax efter premiären den 10 februari 1948.

Passerar revy gör även några kommande sångare på Kungliga Teatern som Einar Beyron, Olle Sivall, Stina-Britta Melander (som skulle slå stort som koloratursopran i Tyskland på 1950-talet) och Margareta Bergström. De tre sista i några scener från 1949 ur Benjamin Brittens opera The rape of Lucretia, det modernaste och mest ”aparta” bidraget i samlingen.

Kavalkaden om operans motiga väg till Storan, eller varför inte Storans motiga väg till operan, avslutas med ett avsnitt (varför inte hela?) ur första aktens kärleksduett ur Madame Butterfly där Sivall och Melander, assisterad av Elly Bergfors’ Suzuki, står för välljudet via dåtidens grammofonteknik.

Mycket hände naturligtvis efter 1952, men tills vidare sätter upphovsrätten käppar i hjulet. Åhlén bifogar en förteckning över vad som åtminstone år 2002 fanns kvar i arkiven i opera- och operettväg av närmare 130 bandinspelningar från åren 1951 till 1969. En liten vink för framtida historiegrävare att beakta. Tills vidare kan man glädja sig att alla dessa idag bortglömda Storan-sångare med digitaliseringens hjälp åter har fått luft under sångens vingar.

Henry Larsson

image_pdfimage_print