Intetsägande Brahms från Bergen

Johannes Brahms: Symfonier nr 1 & 3
Bergen Philharmonic Orchestra
Dirigent: Edward Gardner
Chandos CHSA5236 [1 CD]
3 out of 6 stars

Det finns många inspelningar av Brahms symfonier och konkurrensen som möter varje ny inspelning är formidabel. Samtidigt har jag full förståelse för nya generationers dirigenter och orkestrar som vill ge sig i kast med dessa mästerverk. Brahms orkestrering är tät och skapar en alldeles särskild klang, men för att fånga denna klang utan att ge avkall på dynamik och spänning krävs mycket av både dirigent och orkester. Förutom styrkeförhållanden mellan instrument och instrumentgrupper har dirigenten tempo till sitt förfogande i sin strävan att hitta den rätta klangen. Hur lyckas då Edward Gardner med detta företag?

Redan inledningen av första symfonin är avslöjande och sätter också standarden för vad som kommer efter. I de bästa inspelningarna är det den underliggande pukan som skapar spänning i den täta orkesterklangen, men hos Gardner blir klangen bara massiv och pukan fungerar snarare som metronom än spänningsskapare. Det hela blir stelt och på gränsen till ointressant, i vart fall gör inledningen lyssnaren inte omedelbart intresserad av vad som ska komma och tyvärr sker ingen utveckling heller. Det är visserligen välspelat och det finns absolut ställen som klingar genuint Brahms men det räcker inte när det finns så många inspelningar som fångar detta från början till slut.

Trean lider i princip av samma problem som ettan. Brahms täta orkestrering blir en belastning istället för en väsentlig del av musiken. Inte blir det bättre av att Gardner tidvis använder sig av raska tempi vilket gör att musiken inte får andas på det sätt den behöver.  I båda symfonierna saknas också det bett i brasset som behövs för dynamik, transparens och spänning.

Sammanfattningsvis så är detta välspelad men lite intetsägande Brahms som inte kan konkurrera med de bästa. Ljudupptagningen från Chandos är däremot, som vanligt, mycket bra.

Staffan Sundkvist