2021-06-30 

Fullträff från maestro Blomstedt

Johannes Brahms: Symfoni nr 2 D-dur & Akademisk festouvertyr
Gewandhausorchester Leipzig
Dirigent: Herbert Blomstedt
Pentatone PTC5186851 [1 CD]
6 out of 6 stars

Herbert Blomstedt och Gewandhausorchester Leipzig har redan spelat in Brahms första symfoni kopplad med Tragisk ouvertyr. Den inspelningen gjorde inget större intryck på mig: den var närmast knastertorr och det enda man kunde hoppas på var att den skulle självantända vilket tyvärr aldrig hände. Nu har den andra symfonin kopplad med Akademisk festouvertyr kommit och skillnaden i ansats jämfört med den förra är närmast remarkabel. Visserligen börjar första satsen lite försiktigt men allteftersom musiken rullar på så ökar intensiteten och allt drivs fram emot en lysande finalsats som både glimrar och känns fri i sitt uttryck. Jag har hört otaliga Brahmstvåor genom åren och det är mycket få som har lyckats med det konststycket.

Nästan allt som jag efterlyste i ettan finns i inspelningen av tvåan – glöd, passion och en spelglädje som lyser igenom. När detta sedan får blomma under Blomstedts fraseringskonst och förmåga att balansera orkesterns olika delar på ett närmast perfekt sätt blir resultatet en Brahmstolkning som tillhör de allra bästa. Blomstedt har också en orkester som tillhör det absoluta toppskicket till sitt förfogande och kommunikationen mellan dirigent och orkester är beundransvärd. Lyssna bara på hur Blomstedt och orkestern  hanterar de för Brahms så typiska synkoperna i första satsen eller hur han balanserar brasset och stråkarna i den jublande finalen, bara för att nämna ett par exempel. Sin höga ålder till trots levererar Blomstedt en tolkning som fullkomligt sjuder av livsglädje. Alla förutfattade meningar som jag möjligen hade efter att hört ettan kommer på skam. Det är bara att förbehållslöst hylla den här typen av musicerande.

Skivan avslutas med Akademisk festouvertyr. Stycket bygger på teman från studentvisor men för en svensk lyssnare är det lätt att förknippa musiken med jul eftersom ett återkommande tema är en melodi som vi närmast känner som När juldagsmorgon glimmar. Oavsett hur det förhåller sig med den saken så glimmar det om Blomstedts tolkning. Om någon påstod att det här är den bästa inspelningen av Akademisk festouvertyr så skulle jag inte säga emot.

Staffan Sundkvist

image_pdf